PAUS TACK!

Är nog inne i en av dom jobbigaste perioderna i mitt liv just nu. På ett sätt den mest lärosamma, men samtidigt också mest jobbiga. Har suttit in princip konstant över böckerna från morgon till kväll, med undantag för föreläsningar, mat och lek med barn. Har vaknat med sprängande huvudvärk varje morgon och känt ångest, kommer jag klara det här??? Vad har jag gett mig in på? Vi har kört igång med sociologi 1 nu för fullt. Det är ett otroligt intressant ämne, men samtidigt så abstrakt! Visst hade man vissa föreställningar hur det skulle vara att studer på högskola. Men kan säga att det är jobbigare än jag kan förklara. Är inte som att gå på gymnasiet direkt, och inte vill jag kalla det enkelt. Visst var jag 19 år och precis färdig med gymnasiet och redo att studera på högskolan direkt efteråt, hade studievanan inne och inga barn, då vore det nog något helt annat! Men nu är ju inte så fallet utan jag har ju ett barn och familjeliv som måste kombineras ihop med detta med studier och DET är inte lätt kan jag lova. Att få vardagen att gå ihop. Fritid är ett ord som inte längre existerar i min värld, utan nu hänger allt på detta med att studera. Extremt mycket kurslitteratur och många föreläsningar, 8 timmar dag räcker inte kan jag säga... Ni ska vara GLADA ni som har ett arbete att gå till och när man väl kommit hem så är man "ledig". Att det är fredag idag och helg framför mig spelar mig egentligen ingen roll, kunde lika gärna ha varit tisdag för min del...

Jag vet jag ska inte klaga. Men kände att jag behövde få ur mig dessa tankar, då jag knappt hunnit suttit ned och bara hämtat andan en stund de senaste dagarna. Jag vet det är mitt val - jag har själv valt att studera och det är verkligen något jag vill göra, men det är inte lätt! Jag är otroligt lycklig lottad som får hjälp från mamma och pappa med vad det gäller Sarah, det hjälper ska ni veta. Men i samma stund känener jag dåligt samvete jämntemot Sarah, känns som om jag inte sträcker helt till.

Jaja, allt blir nog lättare med tiden och jag vet att denna första vecka har det varit extremt mycket. Extremt mycket nytt av allt. När allt lägger sig lite blir det nog bättre:-)

                
                                                   Mitt allt ♥

                

                

                

Hoppas ni alla får en fin helg! Godnatt!

Kommentarer
Postat av: Andreas

Jag vet, jag kan inte förstå hur jobbigt det är.

Det enda jag kan säga, är att jag är imponerad.

Men samtidigt inte förvånad, du är ju lite envis ibland. Menar det finns ju någon som tvunget dragit hem 2 tältsängar, och det finns säkert mer..

Du brukar få det till oavsett, och det är ska du ha credit för.



Angående hur jobbigt det är, så skulle jag jämföra utan att jämföra.

Om det bara är i närheten av hur tråkigt, trist, irreterande, jobbigt, slitsamt m.m. som jag känner det att vi inte bor tillsammans längre.

Så har jag en liten aning, men ändå inte..



Ni är båda mina hjärtan, tillsammans med Nattis.



Men tiden går snabbt, snart ses vi ju igen.



Jag längtar, även om det är alltför kort tid.



PUSS



Skrivet: 2011-09-02 Tid: 23:13:03
Postat av: dessan

kämpa på! det blir lättare :) de första tre månaderna förra året sov jag max 3 timmar per natt för det var så mycket i skolan. efter första tentan kändes det som en lättnad och man insåg att man faktiskt lärde sig saker och kunde slappna av igen. man kommer in i det, trots att man är ovan från början. och det är många i min klass med barn, you can do it! :D men som sagt; det blir lättare! Kram kram!



Skrivet: 2011-09-02 Tid: 23:13:03
Postat av: Jenny H

Stor kram <3



Skrivet: 2011-09-02 Tid: 23:13:03

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0