Imorse bestämde jag att vi skulle göra en utflykt och hälsa på en mycket saknad vän Joanna. Trots att vi vaknade tidigt som vanligt så tar det ju ungefär 300 år innan man kommer ut ur huset. Kläder ska på, blöjor ska bytas, Sarah ska ha mat, Sarah ska sova och så fortsätter det och vips så har halva dagen gått i ett nafs. Hur som haver så tog vi i alla fall bussen, eller bussarna. Det är sjukt men fick ta 4 olika bussar innan vi äntligen kom hem till Joanna och stod utanför hennes dörr och det tog 3 timmar!!!! 3 timmar, det är ju som att resa från Sågmyra till Stockholm. Men här handlade det inte om 25 mil som det är till Sthlm utan snarare 2,5 (om man åker raka vägen, vilket inte bussarna gör.) Oavsett så hade vi inte ringt eller så innan utan jag tänkte att vi skulle överraska henne, för det var alldelses för länge sen vi både hade hörts och setts... Så tog en chansning, men tji fick vi. För när vi stod och ringde på dörren så öppnade Joannas sambo, och sa att vi hade missat henne med 10 minuter.... Ahhhh, då blev jag matt, här hade vi åkt buss och väntat tagit en till buss o.s.v de senaste 3 timmarna och så var hon inte hemma.... Jaja, en stund senare ringde hon mig på mobilen för då hade hennes sambo ringt och skvallrat att vi varit där, så vi bestämde att vi skulle ses imorgon. Så imorgon får jag och Sarah besök:-) Längtar verkligen för var såå länge sen vi sågs, ska bli så skönt att få prata och se henne igen!

Klockan 7 kom vi hem, trötta och hungriga. Sarah fick en flaska med ersättning som gick i ett nafs, inte så konstigt med tanke på att hon knappt ätit nått under dagen. Men hon ville inte ha bröstet och inte ersättning heller (hade kokat vatten som jag hade med i termos), så det var inte så mycket att göra. Men väl hemma igen så åt hon, tror hon tyckte det var skönt att komma hem för hon lyste verkligen upp när hon såg att vi var hemma:-) Dagen blev lite konstig vad det gällde hennes sovtider, så lilla sessi somnade inte förren i 9 tiden, då vi hade myst i soffan en stund så somnade hon i min famn. Ahh, är en sån underbar känsla att sitta där med det absolut finaste man har i famnen, och dessutom sover hon:-)
Sen var väl kl halv tio innan jag själv äntligen fick i mig någon mat, och då hade jag inte ätit på hela dagen sedan frukost tidigt imorse. Trodde verkligen att jag skulle dö av hunger, men nu sitter jag här och tror jag ska dö av mätthet;-)

Nu borde jag verkligen gå och lägga mig, är dödstrött!
Andreas, vi saknar dig!

                       
           Gullungen imorse!                  Sarah och mamma!                   Hej allihopa!