En sak jag lärt mig idag: Ha alltid en extranyckel ute!

Slutade tidigt på jobbet idag så jag och Sarah stannade ute här på lekplatsen när vi kom hem.
När vi senare kom in och klädde av oss så såg jag inte Sarahs vantar som jag visste att hon hade haft på sig. Så jag tog bara på mig tofflorna och sprang upp för att se. När jag kom tillbaka igen så var dörren låst. Av Sarah. Med bara Sarah inne. Så där stod jag i bara tofflor ingen jacka ingenting och det blåste iskallt. Fick total panik och bankade på ett fönster till Sarah kom dit. Jag var jättearg och rädd och där stod hon bara på innsidan och log glatt och ropade "hej mamma"! Sa till henne att hon måste ta hennes lilla stol och ställa vid dörren och vrida upp låset igen. Hon ställde stolen där och provade och provade men fick den inte upp. Till slut började hon grina och vart ledsen och då fick jag ännu mer panik. Sprang in till grannen och lånade telefonen och ringde till Andreas. Han var kvar på jobbet, men skulle skynda sig hem. Fick låna en jacka av grannen och fick Sarah att öppna ett fönster (tänkte att jag kunde klättra in där.) Men fönstret går bara att öppna en viss del sen så måste man haka upp ett lås på innsidan, vilket jag såklart inte nådde. Stod där och prövade och prövade men gick inte. Sen kom äntligen Andreas hem och kunde låsa upp. Hur länge jag stod där? Vet inte men kändes som en evighet.
Var helt skakig och frusen och rädd flera timmar efteråt. Usch hemsk känsla var det att bara stå där och inte komma in. Tänkte till och med tanken på om jag skulle krossa ett fönster. Tur var gjorde jag inte det..

Så en sak jag lärt mig idag: Ha alltid en extra nyckel ute!